Martyr


Jag måste sluta titta. Måste sluta kolla efter tecken. Dom finns där inte, trots det letar jag. Jag måste sluta titta, för jag vet hur det slutar. Jag sjunker bara ännu längre ner. Jag måste tänka mindre och gå vidare, och jag måste sluta kolla upp saker jag inte vill veta. Jag är nog en obotlig martyr som utsätter mig för detta. Varför vill jag veta? Är det för att kunna tycka ännu mer synd om mig själv? Är det för att få ett absolut slut att kunna röra mig bort ifrån? I vilket fall måste jag sluta titta. Samtidigt undrar man ju, eller.. undrade.. nu vet jag. Jag ville inte veta.. men jag vet nu.. Jag måste sluta bry mig om de som inte bryr sig om mig, och jag måste sluta titta. Men det är svårt.. för jag bryr mig trots allt.. jag måste sluta bry mig..

No big deal, it's just life..


Jag vaknade, och så var den dagen förstörd.. Det finns dock en grej jag gillar med att vakna. Dom där första 3-4 sekunderna då jag precis öppnat ögonen och en känsla av total frid och välbefinnande omfamnar hela mig, sen tar verkligheten åter över och allt blir som vanligt. Så som det känns de där sekunderna vill jag må hela tiden.. aja, drömma går ju. Blev utgång igår trots att det från början inte var tänkt så.. skulle bara ta "en" öl men det funkade inte denna gången heller, det blev ett par till. Det var t.o.m. flickor som självmant satte sig vid vårt bord. Coolt tänkte vi tills det visade sig att dom var gravt underåriga och endast ute efter att få öl utköpt. Borde man ens dricka öl när man är 16? Jag bidrog inte till nåt utköp men det hindrade inte den ena från att spilla öl över min tröja. Ungdomar!

Avrundade kvällen med mitt livs första falafel, konstig mat men förvånandsvärt gott, fast klockan 03:00 på natten kan man i princip äta vad som helst. Har suttit och mixat någa timmar idag på skolan. Gick väl skapligt. Skönt att ha fått lite gjort iaf.

Katten stirrar på mig..

Funderar på hur jag ska avsluta min lördagkväll.. ryggläge eller mixa? Eller så gör jag lite både och.. ja, så får det bli. Men först en macka. Frid!

Måste erkänna en sak, låg i min säng redo för att få lite sömn härom natten och hade MTV på några minuter. Hör en låt som fångar min uppmärksamhet, popigt och svängigt tänkte jag. Till min fasa ser jag då att det är Paris Hilton. Så från och med nu lever jag i en värld där jag tycker Paris Hilton är bra. Ännu en livskris att bearbeta..


"Nothing worth having comes easy.."


If only..

126393-2

If only...

Stop being so mechanical she said..

Uuh.. känner fortfarande av träsmaken efter sammanlagt 18 timmars sittande då Dagge var här och mixade för oss. Visst kul att se en gammal räv in action men va fan... efter fyra timmars stirrande i hans nacke kändes det redan som tillräckligt, och inte visste jag då att det var 14 timmar kvar. Nåväl.. annars är det en hel del roliga projekt framöver, åtminstone i teorin. Får hoppas man kan överföra den kreativa tanken till nåt bra oxå.. Det är ju precis det kursen handlar om... från en ide till slutlig master. Iden är klar, skrev låten härom dagen. Nu ska jag bara förklara för några ännu inte utvalda musikeroffer hur dom ska spela den oxå.

Drack förresten ut ännu en 1,5 liters mjölk innan och sköljde den, ja just det, tre gånger... fast idag kändes det helt okej... jag kanske är botad? Nej det är jag inte.. Tvättstugan nu.. måste handla med.. sen mixa lite på skolan.. skicka brev till syrran..

Betalade räkningar innan.. nästan alla pengar försvann + att har fyra räkningar kvar att betala.. suck.. hopplöst! Malmö FF förlorade mot Öster.. men det är kanske inte så konstigt, jag håller ju på dom och varför skulle nåt gå som jag vill!?


"Nothing worth having comes easy.."


which way to go?

which way to go?

Det finns många vägar att ta.. vilken är rätt för mig?


I communicate therefore I am..

Så har då även jag halkat in i bloggträsket.. mestadels för att jag har hört att det tydligen ska vara bra att skriva av sig lite tankar. Jag kommer inte censurera så läs på egen risk. Ännu en söndag har tagit slut.. undra hur många söndagar jag avverkat nu? Och undra hur många dagar hittills jag som idag bara suttit och inte gjort nånting.. skrämmande egentligen. Livet är ju nåt man borde ta vara på eller vad det heter.. men just nu orkar jag inte, mår inte jättebra psykiskt. För många nederlag under ganska lång tid och inte ens jag (som normalt överlever de flesta motgångar) känner att jag har kraft kvar denna gång.

Borde sova, ska upp tidigt..

Varför sköljer jag alltid ur mjölkpaketen tre gånger när jag druckit ur dom? Aldrig fyra, aldrig två... alltid tre gånger. Kan bli helt äcklad av sånna rutiner ibland så jag blir tvungen att sätta mig ner och andas lugnt ett tag. Tänkte ändå att jag skulle bryta mönstret idag då ännu en Milko 1,5 liters hade gått ur tiden. Men två sköljningar känns för lite, det finns fortfarande lite mjölk kvar som kan börja lukta om jag inte bär ut kartongen fort nog. Och fyra känns trots allt som onödigt många. Så det blev tre som vanligt och jag svor inombords. Jag kanske ska börja med något mindre problem om jag ska komma ur mina invanda mönster.

Inspelning och mixning med Dag Lundqvist i veckan.. normalt en kul grej men pga mitt instabila inre tycker jag det är obehagligt att vistas bland folk. Panikångest är fruktansvärt obehagligt. Fattar inte varför det kommer då och då.. önskar jag kunde stänga av. Borde söka hjälp, har försökt.. gör det i morgon, eller på tisdag... kanske. Har dessutom haft, eller har problem med min näsa + ögonen. Även det tar på krafterna mentalt. Kronisk nästäppa är jävligt drygt. Ska nog köpa kortisonspray i morgon, funkar inte det så får jag väl amputera skiten. Får ju fan inte luft! Ögonen är bättre nu men har vart helt röda och svullna ett par veckor i omgångar så man har ju inte sett allt för pigg ut. Har kanske utvecklat en allergi för nåt. Undra vad? Kanske mjölkpaket? Eller min katt? Eller livet?

Borstar tänderna..

Kunde inte låta bli att kolla upp en sak på en viss community innan. Hon hade fått brevet jag lämnade. Hon förstod att jag blivit förkrossad. Hon sa förlåt. Hon accepterade att jag var tvungen att bryta all kontakt med henne för att orka gå vidare. Blev sorgsen när jag läste det.. visst, känns bra att hon läst det och att hon säkert tänkt till men visst hade jag önskat att hon inte bara skulle acceptera det jag skrev. Önskar att hon struntat i det och sökt upp mig. Det kunde blivit så bra. Vad hände? Jag kommer aldrig förstå...

Räkningarna rasar in, november blir hårt. Borde sova. Ska ta ett glas vatten först. Lite öm på vänstra sidan av halsen. Sitter liksom en liten kula där som jag inte kan låta bli att trycka på fast det gör ont. Näsan är täppt. Citatet nedan gillar jag skarpt, så jag försöker tänka nu... hade vart bra med lite mer pengar dock...


"What's money? A man is a success if he gets up in the morning and goes to bed at night and in between does what he wants to do." - Bob Dylan