It's too much, I'm just one person..

Känner mig lite trötter.. sju timmars sömn på två dygn är lite i underkant.. men vafan, man är ju van. Har tillbringat en del tid i studion denna vecka. Håller på med projektet till delkurs 4. Jonas Martinsson har fått agera studiomusiker då jag inte besitter kunskaper i att spela el-planka, el-bas etc. Så stort tack till honom! han har vart en klippa.. nu ska man bara göra lite pålägg själv och sen mixa allt. Men ska faktiskt bli kul. Har vart på stan idag en stund utan att känna obehag och då var jag ändå inne i en skoaffär.. inte illa! + gjorde första besöket hos min terapeut i morse. "you're insane, I can't cure you!" löd domen... nä inte riktigt.. ska påbörja operation "normalisering av hjärna" i januari.. tills dess får jag väl vara mitt vanliga psykotiska jag.

Annars mest som vanligt. Fattig som ett as!

126393-4




Hypocritical..

Man vill va killen med kontanter men ändå ha kreditkortet i baren. Men det är inte så. En kompis han vann en miljon. Jag vann en Baden-baden stol. Det är lätt att tappa tron. Man borde le och säga: "Kul för dig. Turen har vänt, det börjar lossna för dig". Och det är just det man gör, man är väl schysst & populär. Det är inte där skon klämmer. Nej, visst peppar man sina vänner. Men det är en annan sak hur man känner...

Varje gång som det går bra för nån av mina vänner, dör nånting inom mig. Sån är jag.
Varje gång som lyckan ler mot nån av mina vänner, gråter jag tyst för mig själv. Sån är jag.

Begåvning är en underbar sak, som han har. Alla lyssnar, han har alla svar, han är unik. Han borde stoppas upp eller läggas ner i sprit. Han är allt som jag skulle vilja va. Man borde le och säga: "Intressant det där du sa. Där fick du till det. Det lät verkligen bra". Och det är just vad man gör, man är väl schysst & populär. Det är inte där skon klämmer. Nej, visst peppar man sina vänner. Men det är en annan sak hur man känner...

Varje gång som det går bra för nån av mina vänner, dör nånting inom mig. Sån är jag.
Varje gång som lyckan ler mot nån av mina vänner, gråter jag tyst för mig själv. Sån är jag.


[Oscar Danielsson - Schysst & populär]



Har en otroligt långsam kväll. Alla sitter och tråkar på sina håll.. Var lite motiverad innan att göra nåt men nu har all den lusten sinat bort med. Om det fanns ett pris för att slösa bort dagar så hade jag haft ett gediget prisskåp.. Aja, ska fortsätta med att göra ingenting. Frid!



I don't know what I can save you from..

Så har det blivit den 22'e november. Drygt en månad kvar till jul och i morgon fyller ena kusinen till lika min bäste vän år.. 27.. usch va gamla vi börjar bli.. Hade viljat köpt nåt kul till honom men äger man 14 kronor är det inte lätt. Fattar det inte!? Det skulle ju bli så mycket bättre med ekonomin, det var ju därför jag flyttade till Falun och satte mig och katten i en liten lägenhet.. men det har nästan blivit värre och jag förstår inte hur!? Och nu ska man behöva gå och känna sig som en total loser och ha ångest för att man inte har råd med julklappar till familjen. Ibland är livet bra drygt. Jag vet att det har sina bra stunder men för tillfället tar det negativa allt för stor plats.. det finns aldrig riktigt tid att slappna av och bara vara.. Alltid nåt bekymmer som pockar på uppmärksamheten eller nåt problem/uppgift som ska lösas. Jag har verkligen inte ork just nu.. har bara lust att skrika "låt mig va!" och försvinna in i min bubbla där allt är lugnt och stilla. Där jag kan vara bara jag och tänka färgglada tankar istället för att som nu dagligen irra omkring i en grå dimma. Har pågått länge nu, kommer jag nånsin hitta ut igen? Och jag kräver inte mycket.. bara lite sinnesro.. lite semester från alla tankar som snurrar inom mig dygnet runt. Hur hittar man dit? (..och den som säger Jesus/Gud skallar jag ner..) Då tror jag hellre på Tomten...


I've lost my way..

One of the aliens..

Har just spenderat en stund på akuten.. vilket jag för övrigt tycker skulle kunna byta namn till "om du inte har så bråttom" istället. Fast de prioriterar kanske andra åkommor än att vara bakis med trasig hand. Och det jag sökte för var i första hand handen då. Brukar inte söka hjälp när jag lider men har overkligt ont så jag misstänkte skelettskador. Några sådana fanns dock inte (gissningsvis pga mitt rikliga mjölkintag som barn..) och jag fick en gasbinda och en räkning på 250:- för besväret. Känns hårt då jag redan räknat ut att jag kommer ha tusen kronor kvar när allt är betalt efter nästa CSN-peng. Och dessa tusen ska räcka till överlevnad och julklappar... lycka till Walle! Visst är livet underbart.

Fan va ont jag har! Varför fortsätter jag skriva? Därför slutar jag nu..

I just don't give a fuck!

...

Walle, you're not listening!

Har uppmanats att uppdatera mer frekvent och det är väl det jag med detta inlägg oxå då gör. Vad kan vara mer frekvent än nu och nu... och nu? Anledningen till att jag allt mer sällan delar med mig av vad som händer tror jag grundar sig i att det för tillfället inte händer nåt som direkt sticker ut. Ska dock snabbt tänka tillbaka på veckan som varit och plocka fram det viktigaste. Öhh.. hm.. kommer inte ihåg nåt som är längre tillbaka än onsdag så får väl ta där ifrån då.. Fikade på dagen med Fanny. Vi hann även med att studera akvariefiskar och råttor. Fick dock inte se hennes mus, frågade visseligen inte heller... På kvällen var det radiosändning vilket jag tycker alla borde lyssna på. Särskillt nu när Lost snart ska ha uppehåll, då finns det ingen bra anledning till att missa det längre. En länk till radions hemsida finner man bland länkarna ner till höger. I princip hela torsdagen spenderades i Borlänge. Åkte dit i rockvolvo med rockbandet Basically The Same. Ett komplett band på så sett att dom är duktiga på att spela, trevliga som fan och dessutom behagliga att se på.  :)

Vi var på plats redan vid 16:30 ungefär om jag minns rätt pga att det delades ut gratis mat till artisterna. Jag var inte artist men pga att jag bar en gitarr *ryser* kunde jag snylta till mig lite tacos. Tac-ar! Sen följde en ganska lång väntan i logen då dom inte skulle upp på scen förrän 20:45 (som blev 21:45). Fanns vatten, Cola light och frukt i logen.. inte lika rock men får duga. Var fem band sammanlagt, övervägande bra hela bunten. Vi avslutade med hamburgare på Max vilket för övrigt numera är mitt favoritställe för sådan föda. Skönt med hamburgare som faktiskt ser ut som på bilden när man får den.

Fredag: Sov till 14:30 så gav upp dagen direkt. Plinkat lite musik + fick sjunga duett med mor i telefonen när hon ringde och var i kononform innan. Skönt att höra att hon var glad och mådde bra. Undra om hon är lika pigg i morron.. Och på tal om i morgon, dvs idag lördag är det min tur att dricka mig tillbaka till stenåldern. BTS ska spela igen (på Kopparhatten) + Erik celebrerar årsdag och man har ju haft mindre anledningar att festa till det förr så.. in i dimman bara.


"Ready to be misguided and mislead.."



November is dying..

Ännu en vecka förbi. Tiden rusar. Har iofs vart en rätt okej vecka, har haft skaplig koll på mina demoner och vart ledig mycket från skolan. Skönt. Har även blivit en del krogbesök.. tre stycken närmare bestämt. Måndag, onsdag & lördag.. bra med vänner, trevligt att vara ute med er och ni får mig att tänka på annat för en stund. Stort tack! Tack även till Erik som förklarade varför klockan slog tre gånger vid kvart i tolv härom natten. Tydligen slår klockor i dalarna en gång kvart över, två vid halv och tre gånger vid kvart i.. Detta var inte jag bekant med, och detta medför då tyvärr att klockan på torget inte var så frigjord som jag hoppades.

Fars dag idag, ingen som har ringt och grattat.. och tur är väl det.. =P även om jag skulle vilja ha en junior.. fast då vill jag helst vara medveten om det. Stort tack även till mina föräldrar som alltid ställer upp när man behöver det.. tack för att ni finns!


I mörkret är alla färger grå..

I want to be numb..

Jag snubblar till.. små misstag görs om och om igen. Detaljer kan tyckas om man betraktar dem på avstånd men konsekvenserna blir stora och jag ser mig själv ta ett steg fram och två steg tillbaka. Just när det kändes som jag var på väg att hinna ifatt.. små misstag, och man tappar allt fäste. Varför är det så lätt för vissa? Och varför är det aldrig lätt för mig? Tog mig en promenad nyss, behövde rensa huvudet lite.. vet inte om det hjälpte, känns inte så. Det var tomt på gatorna och helt tyst överallt. Skönt. Människor får mig ändå bara att må dåligt.. hörde kyrkklockan slå tre gånger då jag passerade torget. Reagerade och kollade på klockan.. 00:44.. konstigt att den slog tre gånger men blev samtidigt lite glad. Skönt att den inte slaviskt följer det utstakade system den borde. Önskar även jag hade ork och mod att bryta mig loss.. vet bara inte vart jag skulle ta vägen, lika bra att stanna kvar.. ett tag till iaf. Det var pyntat med julsaker i skyltfönstren. Det borde vart fint och det var säkert fint men jag ser det inte. Allt glitter, det röda pappret runt paketen.. jag blev bara ledsen. Tiden går fort nu.. alla säger att det är gott om tid men jag känner mig stressad. Inget känns säkert, behöver nåt att lita på.. nån att lita på.. nån som kan bromsa mitt fall. Någon.

Var är du? Du som ska komma att betyda mest i hela världen...


Someday, I'll smile like you..

Mitt modem har brunnit upp.. alltså, det slog inte upp lågor från den platta plastlådan från Bredbandsbolaget utan förmodligen nån krets innuti som tröttnade och la ner. Och då undrar ni säkert hur jag lyckas skriva det här, jo.. sitter på skolan klockan 01:45 en lördagkväll... (!!!). Var i Stockholm i onsdags för studiebesök, först på Cutting Room sen på skivbolaget Megahype. Väldigt kul och intressant på båda ställerna. Lite extra kul att träffa Leo och vistas i deras lokaler, man har ju lyssnat till dom ganska länge nu. Ruskigt trevlig snubbe dessutom! Fick tom höra flertalet låtar som ska vara med på kommande album.. kändes hedrande. 

Efter dessa besök blev vädret sämre. Detta medförde att hela Stockholm (och framför allt SJ..) havererade.. Totalt kaos, och vi satt på marmorgolvet i sex timmar på T-centralen bara för att till slut få beskedet "inställt" i ansiktet. Ganska bittert men vad gör man? Gnäller lite och sen letar sovplats. Som tur var hade Erik en känning vi kunde vara hos. Hade iofs kunnat ringt Louise oxå.. bra med back ups..

Ringde skyddat nummer innan men ingen sa nåt.. undrar vem det var. Borde inte svarat.. tänk om det var..? Nej, troligen inte... men iaf... borde inte svarat. 


"How strange it seems, when a heart that once stopped starts to beat.."