kool

Så var då de 8 dagarna i blekinge över. Vistelsen där nere kan ur ett glädje och en "inre-frid"-synpunkt liknas vid en brant backe eller ett börsras, dvs på topp till en början sen stupade det stabilt neråt. Anlände på onsdag, var väldigt trött och halvsov t.o.m. en stund i bilen sista biten, jag som inte kan sitta och sova normalt... nyktert iaf. La mig direkt en stund när jag kommit in och somnade diagonalt över mors säng bland prydnadskuddar och kramdjur. Hade bestämt med syster senare samma afton så det blev ingen långvarig sömn. Åkte till syster. Tonade till håret igen + klämde på Natalie, hon är så go! Torsdagen spenderades även den med syster. Fikade på stan och klämde lite mer på Natalie. Fredagen var en bra dag.. började med bowling. Kusinerna, jag + Serena. Jag kom iofs sist vilket sved lite men eftersom dom bjöd på det hela tyckte jag det var artigast så. På kvällen var Jag och Ia hos Zielinski, jäkligt trevligt. Ramlade även in lite andra efter hand som man inte sett på länge. Kul. På lördagen började julfirandet (eftersom man är skiljsmässobarn få man fira i omgångar..). Var först hos mormor & morfar och åt fruktansvärt god mat.. bra jobbat mormor! Annat än gröt, bulgurvete och tonfisk som jag lever på annars. Sen var vi (jag, syster, hennes sambo + Nat) uppe hos far. Nånstans här vände det mentalt för mig, inte pga far utan ändå. Var iofs lite bakis från kvällen innan och då är jag alltid lite seg (skyller på Tobbes 5-6 flaskor likör som han drog fram ur nåt magiskt skåp..). Jag blev sådär disträ och frånvarande som jag blir ibland. Man vill ju gärna vara glad och festlig när man är nere men när det där slår till blir jag nog tråkigast i världen. Bara att le blir en ansträngning. Laddade om och sköt från höften på julafton och nådde toppformen runt 15-16 tiden. Det hela bromsades sedan upp med mat, mera mat och troligen mat. Senare på julaftonskvällen tyckte jag det var en bra ide att testa på syrrans dansmatta (en sån där till Playstation). Det var såklart en dålig ide och 45 min senare var jag helt slut och genomsvett så jag valde att inta ryggläge några minuter i syrrans säng. Jag somnade till tonerna av Natalies speldosa. Vid detta laget var övriga i den form jag hade vid 15-tiden. Det var dock inget hinder för insomnande.

Juldagen låg jag bara på soffan och kollade film och åt choklad.. riktigt seg kväll.. hade iofs ingen jättelust att gå ut och festa men det får ju finnas gränser för hur tråkigt man kan ha. Annandagen var även den rätt långsam.. Känner dock visst tvång att nämna att det spelades TP under kvällen, och det är väl ungefär det jag har att säga om det.. ;) nämen det var... trevligt. Har även träffat lite annat löst folk och de som bör nämnas är Lina, Jimson och mammas fågel Hugo som gnisslat mig till vansinne emellanåt.

En annan klar fördel med vistelsen hemma var att jag fick ordning på sömnen (iofs delvis med hjälp av mammas egna lilla apotek..). Steg upp omkring 8-10 varje dag och sen i säng omkring 23-01.. riktigt stolt! Hoppas jag kan fortsätta nu med, fast blir nog svårare här hemma.. långt ifrån mors apotek... Har gett mig f-n på att jag ska börja träna lite igen iaf, delvis för att jag har panik för allt jag stoppat i mig senaste veckan men även för att jag vet att jag mår bättre av det och det borde vara motivation nog... kan man tycka.

Konstigt att vissa saker ska vara så svårt. Jag kan inte komma på en enda vettig anledning till varför jag är som jag är ibland. Som att stå på ett öppet fält, blunda och frenetiskt söka efter nåt att få tag i.. nåt att greppa, om så bara ett enda litet strå av ljus, av hopp, av kontakt. Glorifiering av det onåbara. Allt det där är ju bara tillverkat och skapat av mig själv. Och enbart för att jag inte kan nå det, en fantasi om nåt perfekt. Det finns inget som pekar på att det skulle bli perfekt, snarare tvärt om.. så Walle släpp det där nu och tänk om innan jag spöar upp dig på riktigt!

"How strange it seems, when a heart that once stopped starts to beat.."